så det är...
ligger i soffan och har ont... vill inte och kan knappt röra mig... växlar mellan sängen och soffan... utanför kvittrar fåglarna, då och då hör jag spårvagnen komma... visslar när den kör förbi valvet in till min lägenhet.. hör när den stannar på tramstation... känns rofyllt trots värken.. men vet att den försvinner imorgon igen.. härdar ut...
funderar på allt positivt och negativt i livet... försöker framhäva de positiva... vill inte bli deprimerad, ska inte bli det.. försöker att inte tänka på det negativa sakerna som gång på gång dyker upp.. vill inte förstöra det fina som finns på grund osäkerheten..
har hört det många gånger förut och kommer höra det många gånger framöver.. men det fastnade lite när jag fick höra det denna gången...
"för att det ska vara ett bra förhållande eller egentligen ett förhållande överhuvudtaget, måste det finnas sann tillit. finns inte det, finns inte förhållandet. Skulle det sen tyvärr visa sig att en part utnyttjar den tilliten så är det för att den parten inte förtjänar den andra parten"
vet inte varför det satte sig denna gången, kanske sättet det sades på, kanske personen som sade det..
men det är värt att tänka på var gång osäkerheten dyker upp..
Finns ingen anledning att vara osäker egentligen, vet att din kärlek är sann och jag hoppas och tror att den är förevig.. men då och då spökar det förflutna.. inte bara vårt förflutna utan även den delen som involverar mig och en tredje part.
Du är bra för mig, du gör mig hel..
läser mina dagliga bloggar och inser hur stor del av mig mina vänner och familj är.. jag vet att ni finns där, men det känns som det är evigheter sen jag träffade er.. saknar den tiden vi hade när vi sågs konstant, när vi hade några minuter mellan oss.. inte timmar och havet emellan oss...
den tiden kommer snart igen det vet jag, men tiden fram tills dess är lång...
Känns hårt att missa alla små underbara busar växa upp...
jag borde vara van, det är många år borta från er nu, men det känns hårdare..
tiden här är bra för mig, förändrar mig..
Saknar våra kvällspromenader eller våra middagar men hoppas att de snart kan bli igen! Kämpa på gumman, jag tror också att tiden på ön är bra för dig! Kram kram
Saknar dig också....men tiden går snabbt :) Puss puss
Caeoline: saknar det också, några månader till sen är jag förhoppningsvis i skåne och då får vi ta igen det.. kram kram
Josse: vi får hoppas det.. puss puss